Jag var precis ute på blocket och tradera och letade efter ett gåband, men det var svårt att hitta något där. Hittade ett mindre begagnat för 2000 kr, vilket det säkert skulle kostat i en butik så som det såg ut. Det var inte mycket att ha. Sen hittade jag en lite guide sida, där man kunde läsa om vad för typ av gåband som skulle passa just mig med min förbannade vikt. Där påstår dom att jag skulle behöva ha ett gåband på 20 papp. Så, jag lägger ner den tanken med en gång.
Jag känner att jag blir fruktansvärt påverkad av media. Påverkad på ett negativt sett. Jag fick kollik när jag var 3 månader, och sedan dess har jag varit större än normalt. Vilket betyder att jag har svårare att gå ner i vikt än den stackaren som gick upp 10 kg över vintern, efter som att min storlek alltid funnits där. Och med hjälp av media, mår jag dåligt, och känner mig inte ett piss sexig, vilket resulterar i att kylskåpet blir min bästis.
Såg ett program där dom gömt en kamera i en butik. En smal, sexig tjej stod med famnen full av varor. Varje gång en man steg in i butiken, tappade hon allt. 8/10 hjälpte henne plocka upp och hämtade en korg till henne. Efter att dom lagt på henne ynka 27 kg, var det plötsligt en så stor skillnad som 3/10 som hjälpte henne plocka upp. Den mest märkbara skillnaden som hon själv märkte var att när hon var smal, flörtade killarna, och försökte föra en konversation. Men, 27 kg tyngre, var det ingen som intresserade sig av att föra ett samtal.
Det säger ju bara hur osexig jag är. Och jag är medveten om att det är många fler än jag som tänker så, som blir tunga och besvikna på sig själva av att se alla snygga, gyllenbruna tjejer som bystar upp sig framför kameran.
Och dessa människor som inför publik försöker få människor att tro att dom är nöjda med sin övervikt. Dom som försöker få andra stora kvinnor att bli lika nöjda. Jag ser inte upp till dom, tvärt om, jag ser ner på dom, för jag tror inte att dom förstår vad övervikt innebär. Jag säger inte att man inte kan vara lyckligt lottad även om man väger 100 kg. Det jag säger är att det är så mycket som följer med, utan att man tänker på det. Hjärtfel till exempel.
Men vem vill tänka på det... när man lever?
Pözz & Kräm
Jag känner att jag blir fruktansvärt påverkad av media. Påverkad på ett negativt sett. Jag fick kollik när jag var 3 månader, och sedan dess har jag varit större än normalt. Vilket betyder att jag har svårare att gå ner i vikt än den stackaren som gick upp 10 kg över vintern, efter som att min storlek alltid funnits där. Och med hjälp av media, mår jag dåligt, och känner mig inte ett piss sexig, vilket resulterar i att kylskåpet blir min bästis.
Såg ett program där dom gömt en kamera i en butik. En smal, sexig tjej stod med famnen full av varor. Varje gång en man steg in i butiken, tappade hon allt. 8/10 hjälpte henne plocka upp och hämtade en korg till henne. Efter att dom lagt på henne ynka 27 kg, var det plötsligt en så stor skillnad som 3/10 som hjälpte henne plocka upp. Den mest märkbara skillnaden som hon själv märkte var att när hon var smal, flörtade killarna, och försökte föra en konversation. Men, 27 kg tyngre, var det ingen som intresserade sig av att föra ett samtal.
Det säger ju bara hur osexig jag är. Och jag är medveten om att det är många fler än jag som tänker så, som blir tunga och besvikna på sig själva av att se alla snygga, gyllenbruna tjejer som bystar upp sig framför kameran.
Och dessa människor som inför publik försöker få människor att tro att dom är nöjda med sin övervikt. Dom som försöker få andra stora kvinnor att bli lika nöjda. Jag ser inte upp till dom, tvärt om, jag ser ner på dom, för jag tror inte att dom förstår vad övervikt innebär. Jag säger inte att man inte kan vara lyckligt lottad även om man väger 100 kg. Det jag säger är att det är så mycket som följer med, utan att man tänker på det. Hjärtfel till exempel.
Men vem vill tänka på det... när man lever?
Pözz & Kräm
Glöm Inte Prutta Innan Du Går
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera Mera