Är det meningen att man ska lalla igenom sitt liv och försöka vara anständig? Jag känner inte att anständighet är något som följer med i min personlighet. Efter som att jag inte är den mest anständiga i folksamlingar, så kan min ironi och barnslighet ge folk en uppfattning av att jag är "liten". Det är tyvärr något som bara jag själv blivit straffat för genom åren. Men det är först när jag känner mig som hemma som jag plockar fram den där ironiska sidan. då är det många som tar illa upp, efter som att jag är så svår att känna, svår att förstå. Men det handlar nog mest om att det är folk som inte är öppna för udda ting. Det är få som har lyckats förstå mig, familjen har haft problem med de, sen finns det 5 personer som faktiskt kämpat för att förstå mig, och det har blitt vänskap som har hållit i sig. En av dessa är nu mera min festman, men det beror nog på att han själv är lite lika dan. En av dessa var en äldre man som bara ville hjälpa, han såg att jag nog inte hade det bra den tiden. Sen finns det 3 tjejer som jobbat på att komma mig in på livet. Och dom kommer finnas i mitt hjärta 4-Ever, vad som är händer.
Jag anser att anständigheten skulle låsa in mig i något som jag inte alls skulle trivas i.
Anständig = Trist, tråkig, inlåst, fastbunden.
Är man mindre anständig så kan man kalla sig själv för friare än dom flesta.
Ha ha, väldigt oanständigt... Ha ha!
Jag
ANSTÄNDIGHETEN
Pözz & Kräm
Jag anser att anständigheten skulle låsa in mig i något som jag inte alls skulle trivas i.
Anständig = Trist, tråkig, inlåst, fastbunden.
Är man mindre anständig så kan man kalla sig själv för friare än dom flesta.
Ha ha, väldigt oanständigt... Ha ha!
Jag
ANSTÄNDIGHETEN
Pözz & Kräm
Glöm Inte Prutta Innan Du Går
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera Mera