Det går långsamt, men det går ändå framåt. Kryckorna är med mig vart jag än går. Utan dom skulle det inte vara lätt att ta sig till toaletten från soffan. Nä, det är sant, jag kommer inte långt, och det går inte fort. Men jag har ändå slutat klaga så mycket. Lite måste man få jämra sig, men jag finner mig i situationen och försöker klara mig förbi dom få dagar som är kvar nu. Jag har mycket stöttning och får hjälp från alla håll. Min mor har lånat mig pengar så jag kunnat köpa babykläder så det finns tillräckligt. Gubben sliter på jobbet, sen kommer han hem och sliter här hemma, allt jag kan göra är att sitta och titta på honom, tycka synd om honom. Gubbens bror hämtar Liam här hemma på morgonen och kör honom till dagis, hämtar honom där och kommer hem med honom. I går fick han även vara hos dom efter dagis. Jag tog vara på den tiden och vilade. Nätterna är ganska långa för mig nu för tiden. Vaknar utan anledning och har svårt att somna om. Sen vaknar jag igen och måste ta mig till toaletten, vilket inte är det lättaste när man har foglossning. Kryckorna underlättar all typ av förflyttning. Får ofta kramp i både knän och höfter under nätterna, och då har jag problem med att vända på mig. Gud va jag längtar efter att få tillbaka min kropp och kunna göra något vettigt med den.
För övrigt så går dagarna ganska fort ändå. Har börjar öga igenom Buffy-Boxen jag köpte för några år sedan. Har inte så mycket annat att göra.
Barnmorskan ville lägga in mig på en avdelning för vila, vilket jag inte alls känner för. Visst skulle det vara skönt, men man vet ju hur långsamt tiden går i vita tysta sjukhusrum. Man hör ju klockan eka. Blir lätt knäpp av sånt, och det är inte riktigt vad jag behöver nu. Annars verkar allt vara bra med mig. Värden och allt är bra. Fick även en demonstration av hur förlossningen går till om den blir lyckad. Ettan kommer först med huvudet som en vanlig förlossning, sen ska man knö ut en rumpa först. Herre gud tänkte jag. kejsarsnitt kanske inte låter så illa ändå. Men är det så att ingen av dom lyckas fixera sig snart, så får det bli kejsarsnitt vilket som. Känns nästa tryggare på grund av andra privata faktorer
Vi får se hur det går helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera Mera