Pojken Packar

Liam packar nu. Han ska ju självklart ha med lite bilar och grejer. Fast att han har så mycket annat att greja med där borta. Själv sitter ja i mitt nattlinne som ja bott i några dagar. Konstigt att ja inte har några kläder kvar som passar va? =OP Nu ska jag sätta mig i soffan lite. Se om huvudet kan sluta dunka.

Klar För Igångsättning

Fått damsugit lite, fast klarade inte av hela nedervåningen. Det blev många pauser, ändå har jag hälften kvar, här nere. Gubben får ta övervåningen. Pojken ska till farmor och farfar nu i några dagar, om det går bra för dom. I värsta fall får bejben åka hem och vara med honom i stället för att vara med oss på BB.
När jag damsugit, så kom migränen så klart. Det kan nog vara svårt att förstå hur påfrestande det är att aldrig få sina barn ur magen. Fast att man flera gånger åkt in, och varit redo. I tisdags skulle dom tagit hål på hinnorna, fast fan va det gjorde ont. Ändå försökte vi flera gånger. Men i morgon är det igångsättning som gäller. Tur att migränen kom i dag, och inte i morgon då. =O)
Min mor har haft full beredskap på nätterna här nu, i fall att det skulle komma igång. Gubbens bror hämtar Liam och lämnar på dagis, sen hämtar han honom och tar hem honom, vilket ger mig tid att vila ut på dagarna. Svärföräldrarna tar Liam varje gång vi åker in, men denna gången blir det över några nätter hoppas jag. Jag åker fan inte hem utan att ha ungarna utanför magen denna gången.

Vi är många som väntar, och äntligen ska dom komma ut. Det blir ett långdragit jobb, men det är det värt. När man blir igångsatt så börjar man från noll. Om det kommit igång av sig självt så skulle det ju redan gått en bit innan man kommer till förlossningen. Men vi får kämpa, alla 4. =O)

Tycker lite synd om gubben bara. Jag märkte i tisdags att han inte alls tyckte det var kul att bara se på när jag hade så fruktansvärt ont när dom skulle upp och greja. Att förklara för honom hur hjälplös han kommer vara under förlossningen går inte riktigt som jag tänkt. Det var ju ingenting de lilla i tisdags. Att ha gubben med sig under förlossningen är nästan en självklarhet. Sen hur han kommer ta det vet jag inte. Men för min del är det bara skönt att veta att han är där, att han är med. Jag hoppas bara att han står ut.. man vet ju aldrig hur lång tid det kommer ta.

Jag bloggar lite bilder i morgon när det är färdigt.

6 KG Bäbis Och Framtung

Ett litet inlägg för mina läsare som undrar hur det går med magen... Den är kvar kan jag ju säga, mot min vilja. Men på torsdag klockan 8 ska det sättas igång, fast så som dom misshandlat mig där nere i dag så hoppas jag fan att det kommer igång av sig självt innan dess. Men jag har ju förstått att man inte kan räkna med något alls när det gäller dessa två små busungar. Fast nu verkar båda 2 ha lagt sig i utgångsläge med huvudena neråt. Vilket gör mig lite lyckligare, efter som att jag inte känner för att föda den andre sätes.

Å stackars gubben hade migrän i ögat hela förmiddagen. Jag tyckte så synd om honom. fick köpt piller när vi kom till NÄL. Sen tog det ju en timme innan de verkade, så han blev bra lagom till att få torka mina tårar och hålla mig i handen. Fy fan säger jag. Nu väntar jag på att han ska hämta tvätten i källaren så att jag kan få hänga upp den innan jag tuppar av helt. Jag kan ju inte gå i trappor, inte alls. Så det är ju hans jobb nu för tiden. Men jag vill inte tjata på honom, han har ju så mycket annat att göra än att passa upp på mig och göra som jag säger.

Så, det var den dagen. Ännu en dag utan bäbisar. Men nu är det torsdag som är slutdatum, och jag längtar dit... så jag går och lägger mig och önskar att jag fick sova fram tills dess.

god natt alla där ute, och håll tummarna för oss på torsdag.

Tvilling Kalas

Så, varit i väg på kalas hos gubbens brors små tvillingar, fast dom är ju inte så små längre. Tiden går fort och växer gör dom. Själv sitter jag här med mina sammandragningar så det känns som att magen ska explodera. Dom vill inte ut helt enkelt. Blir väl till att bli igångsatt på tisdag, om dom nu inte följer trenden. Pojken gick ju över 13 dagar, han trivdes i magen. Den 14 juni skulle jag sättas igång, fast han såg till att det inte blev så. På morgonen den 13 fick jag värkar och ut kom en liten prins runt 1 på natten den 14. Så om dessa ska göra lika dant så bör dom ju komma i morgon.

Nu tjatar pojken om kvällsmat. På kalas så brukar han sällan äta något, han vill ju leka med en gång så han fick bara i sig lite ostbågar. Det är ingen ide att försöka få honom att sitta vid bordet heller, speciellt inte om vi kommer sent och alla andra redan fikat. Det får väl bli någon macka till honom.

Nu hoppas jag att nästa inlägg blir bilder på två nyfödda, men man vet ju aldrig.

Inget Nytt Här

Fortfarande inga värkar, inget tecken alls på att jag ska föda... Det irriterar mig så in i helvete. Fast lite roligt är det ändå. På söndag fyller gubbens syskonbarn år. Dom råkar ju vara tvillingar dom med. Så vi får väl se om det blir kalas för fyra på samma dag i framtiden. Annars ska vi in igen på tisdag, då ska dom överväga om dom ska sätta igång det, eller avvakta. Men jag räknar med att det är dags på tisdag, efter som att jag då är i vecka 39 och dom vill ju inte att man går hela tiden ut. Dom sa även att det vore ett mirakel om jag inte föder innan tisdag, men sånt har jag ju hört mycket av den senaste månaden. Det var ju näst intill omöjligt att någon av dom skulle vända på sig, fast det är ju bevisat att det gick hur bra som helst, och jag vet inte hur många gånger barnmorskan sagt att -Ja, nu ses vi väl inte mer då! Men tydligen så är mina små satungar så ingrodda i magen att dom inte vill koma ut. Vi gick en promenad i går på lite över någon kilometer, och tro mig, det var kämpigt för mig, fast att jag hade kryckorna. Höfterna gillade inte alls det, och svanken höll på att sprängas. Och några värkar blev det inte av det heller. Vi får helt enkelt vänta.... och vänta.

I dag ligger pojken på soffan med feber. Han ville inte äta någon frukost, och medicin får man inte i honom om man inte lyckas smuggla ner det i saft eller kall soppa. Tycker synd om honom, och jag hoppas att det bara är 3 dagars feber och inget annat som gömmer sig. Vill ju inte lämna honom om jag nu skulle få värkar.

Sen känner jag att jag inte varit någon bra vän just nu. Jag blir så osocial när psyket inte riktigt håller sig uppe. Men det får jag gottgöra så fort vi alla är på benen igen och fått ordning på livet. Även om det kan dröja någon vecka eller 2.

När Är Det Dags Egentligen

Jaha, inget har hänt här än. Funderar på om man kan messa till "Vi Vet Allt" numret och fråga hur man får igång sina värkar.. Fast jag tror egentligen inte att det finns något sätt, möjligt vis motion, men annars är det nog helt slumpat.
I dag är det i alla fall en fin dag för en promenad, så vi får väl åka ut någon stans. Bejben snart hemma, han som inte skulle behövt jobba i dag alls. Förstår att han känner lite tomhet. Men jag har försökt förklara för honom att det blir mer spännande med en vanlig förlossning. Det blir mer action, mer att minnas. Det känns mer och det tar mer när man ser vilket jobb det är att föra nya liv till världen. Då förstår man bättre hur det går till, vad som händer och man ser hur stort det egentligen är. Sen hinner man med så mycket mer under processen. Man hinner tänka många tankar och man grips av stunden på ett nyttigare sätt. Ett snitt är ju bara ett snitt, sen har man bäbisarna utanför magen, utan att behöva göra ett skit. Hur onaturligt kan det bli?

Nu väntar vi  i alla fall, jag vänjer mig fortfarande vid tanken att det är jobb som gäller, bejben börjar nog förstå skillnaden och att det nog är bättre med en vanlig förlossning. Det blir ju hans första, jag själv har ju pojken sen innan. Så jag vill gärna att han ska känna den upplevelsen med.
Risken är ju ganska stor, att det blir snitt om Vilhelm inte vill komma ut utan råkar lägga sig på fel håll, men det gör inget, för då är jobbet gjort, och vi har försökt alla 4.

Nu är det dags att göra i ordning lunch, börjar bli en aning hungrig.

Besviken, Men Ändå På Hugget

Man går upp tidigt och tänker, -I dag, äntligen! Men så har våran ofödda "Sonia" varit överaktiv och vänt på sig i denna trånga magen. Jag själv begriper inte hur hon lyckats med detta utan att jag märkt något. Så när man ligger där, med jättesexiga sjukhuskläder och får se på en liten tvbild att man har ett huvud i magen där det förut brukade vara en liten rumpa. Då begrep jag ju att det inte skulle bli något snitt.

Synd bara att jag blivit bortskämd av tanken att slippa göra det långa arbetet som man oftast måste ta sig igenom innan man blir mamma. Från början va jag emot kejsarsnitt, just för att jag absolut inte tror att det kan vara nyttigt för varken mamma eller barns psyke. Ett ofött barn är redo att jobba för att ta sig ut till världen, något händer ju med dom små när det är dags, och då vet dom. Tänk själv att stå redo för att hoppa bungyjump, samlar kraft och mod och försöker få knäna att hålla dig uppe. Så kommer det en jävel och knuffar ut dig. Uppskattat? Tror inte det, fast kanske lite luddig jämförelse, men ändå.
Sen är det samma sak med min kropp. Dessa sammandragningar som jag börjar "lida" av kommer ju inte utan anledning, dom är en viktig förberedelse inför jobbet som måste göras, förr eller senare. Samma sak med foglossningen jag kämpat med sen i mars. Allt är kopplat till den stund då man ligger där och ska ge världen ett nytt liv.

Här ser man ju att det är ett huvud på skärmen, om hon nu inte har riktigt stora skinkor. =O)

Jag kämpar just nu för att få igång alltihopa. Vet inte riktigt vad jag ska göra, men vi har ett gåband som jag kan ta korta promenader på, kryddor har vi, och sex sägs få igång det hela.

Några råd?

24 Timmar Till Förlossning

Nätterna tycks bara bli längre och längre. I natt fick jag hoppa på kryckorna till toa 4 gånger. Utöver det så tittade jag på klockan en gång varje halvtimme, som att jag aldrig riktigt fick somna in ordentligt. Elaka högra makter som plågar mig in i det sista.

I dag har jag lite att fixa med. Även en hel del som gubben ska få fixa med, åt mig. Jag ska börja med nu att gå och tvätta mig med HiBiScrub. Göra dubbelduschar och tvätta mig väldigt noga. Tänkte på dom som inte hinner tvätta sig med sånt, dom som får göra akut snitt, dom hinner ju aldrig förbereda sig på det viset. Får dom lättare infektioner och liknande? Detta ska jag i alla fall göra ordentligen nu på morgonen. Även i kväll, sen verkar det viktigt att sängkläderna är rena. Sedan en gång till i morgon bitti innan operationen.

Får väl ta lite bilder sen i kväll, sista natten med kaggen lixom. I morgon kommer den både bli lättare och mindre att konka på.

Lunch Först, Livet Sedan...

Det är svårt, nu när man vet att det närmar sig. Jag vet inte alls hur vi ska ha det. Inte för att det är så bråttom, men vill gärna ha det viktigaste färdigt. Vet inte än om jag ska ha ett rum här nere med en säng och fåtölj, eller om jag ska kosta på mig att springa i trappor med dom små hela dagarna. Rörigt värre.

I går var jag i alla fall och hälsade på min systersdotter som nu är en vecka. Så söt hon va. Fast jag själv blev nog mer rädd än jag var innan för hur det kommer gå med två små här. Efter fyra år med en pojke som växer och gror som en solros, så har man glömt hur de första halvåret var med honom. Nu är det två som ska ha mat, två blöjbyten och två som vaknar på natten och skriker av hunger. Allt är två. Konstigt nog så längtar jag, fast att jag är livrädd att inte räcka till, det är väl ändå alla föräldrars största fasor, att inte räcka.

På torsdag smäller det. Varken jag vill eller inte.
Men får ta tag i lunchen först....

Bara 6 Korta Dagar Kvar

6 dagar! Det var ju inte länge sedan de va 2 långa veckor kvar. Nu verkar tiden springa bara för att man har fått ett datum då man ska bli mamma igen. Och jag har så mycket att fixa innan dess, sånt som tar hur lång tid som helst för mig i mitt tillstånd. Det blir till att ta vara på denna helgen helt enkelt, slita ut gubben med mina planer och möbelflytt. Måste få ordning på allt. Möbler som jag vill ha bort illa kvickt vill gubben försöka sälja, fast jag förstår inte vad meningen skulle vara med det. Det är möbler som jag inte tror någon är i något behov av.
Har fått ordning på pojkens rum i alla fall. Fick knö in hans lego-skrivbord där. Så nu slipper jag plocka lego från golvet varje dag här. Synd bara att jag tror att han inte kommer använda det lika mycke nu när det inte står här nere. Datarummet är så gott som färdigt. Fick flyttat runt lite möbler och fått in ett mindre databord till mig. Nu ser det ut som att det inte är lika trångt längre, kanske att jag får plats med mitt ego och tre barn här. Jag hatar att känna mig instängd, vilket jag kommer göra här sen. Förstår ju att fritiden inte blir den samma sen, så plats måste jag ha, annars kommer jag få livslånga depressioner som kommer förstöra mycket i livet.
Efter som att sånt går ut över gubben när det väl inträffar, så ska jag hålla mig ifrån sånt.

Nu vill Liam ha något att dricka. Jag ska ha min dagliga dos av flera liter vatten med.
Ha det bäst

Möbelrensning

Sitter just nu och funderar på hur jag ska få ner svullnaden på vader och fötter. Gud va dom ser ut. Helt röda och dubbelt så stora än dom brukar vara. Håller på att få väck massa möbler som bara står tomma, typ. Någon som är sugen på en skänk, eller va de heter...

just nu används de som allt-i-allo skåp. Men det står mest i vägen för mig och min framtid. Så om det är någon som är sugen så står den här, färdig för sina nya ägare. Jag ska tömma den och tvätta ur den i morgon förmiddag.

Just nu är jag bara sugen på att gå och lägga mig. Vilket jag snart ska göra, så fort pojken är färdig kl 8.
Höres.

Längtar

Ja, det är ju inte lätt för mig att motionera för tillfället. Känner verkligen hur benen börjar ge med sig. Men nu är det bara 9 dagar kvar till kejsarsnittet, och sedan får jag väl börja lite smått med promenader. Gymmet får nog vänta någon månad i alla fall. Har man suttit stilla i 7 månader så tror jag nog inte att kroppen behöver någon chock. Men nu är vi många som väntar och vill träffa dom nya små människorna.

Gubben verkar vara mer inne på att få provköra nya dyra tvillingvagnen som vi köpt. Fast, han kan ju lika gärna slänga ner pojken här hemma och gå en sväng med honom, om han nu vill testa den. Det kommer dom få tid till när jag ligger inne några dagar.
Jag själv tycker väl att den tiden som är mest givande är när man kommer hem med ett helt nytt liv i famnen. Jag kommer ihåg när jag kom hem med pojken, Herregud... Jag visste inte alls vad jag skulle göra med honom. Det va en hel del nya saker för mig då, men jag tyckte ändå att det var det bästa som hänt mig.
Denna gången vet jag inte riktigt vad som kommer vara annorlunda. Kanske att dom är två då, men annars vet jag inte.

Jag var rädd i början, men nu vill jag bara att dom ska komma ut och va med i sin nya familj, träffa sin mormor och farmor å farfar. Sina kusiner och farbröder å mostrar... det är en helt ny värld som väntar på dom här ute.

Barnvagn På Blocket.se

Klicka på bilden för att komma till annonsen. Säljer den nu för att vi inte har någon användning av bara en, vi ska ju ha tvillingar lixom. =O)
Den är ju komplett, och den är välskött. Jag brukar vara rädd om mina grejer. Allt står i annonsen, kika gärna, även fler bilder.
Och det går ju alltid pruta lite på priset. Visste bara inte vad jag skulle sätta för pris på den. "KOMPISPRIS"

=O)

Snart Dax

 

  Sitter i soffan och tittar på buffy... Gubben och Liam är och lånar kärra av svärföräldrarna. Vi ska försöka hämta fotöljer hos min mor, behöver ha i sovrummet å sitta i med dom små på nätterna. Kärran står i hallen och tar plats, typ hela hallen... Och jag tycker att de är så jättemysigt. Skönt att de bara är 11 dagar kvar....

Min Vampyr Tå

 

  Jag ska suga dig tom. Vi har i alla fall varit och köpt tvillingvagn och lite annat nu. Fick 2 bilstolar med. Eller, för en liten peng fick vi låna dom. Kommer vi tillbaka med dom i tid så får vi tillbaka lite pengar och alla blir glada. Skönt att de är fixat i alla fall. Resten kan vänta tills nästa löning. Då är dom små ute hoppas jag, så jocke kan kanske handla lite själv när jag ligger inne. Nu är ja trött i huvudet, och borde sova ett par timmar. Fast vi ska ju till mamma först å hämta pojken. Han är jätte glad och verkar tycka att de ska bli kul med 2 syskon. Han är så bra jämt.

Hokus Pokus Med Ett B

Ja, hur får man ett b att stå åt fel håll? =OP

Om Du Kör På Någons Bil

Hittade denna på en sida. Tyckte den va klockren. Ha ha. Det är ju precis så man ska göra. =OP

Nu sitter pojken och målar med vattenfärger. Han hade tappat bort sin pensel härom dagen, så nu tar han igen det. Jag själv har mardrömmar om kejsarsnitt och tycker faktis inte alls att detta ska bli så kul. Men jag har ju inte så mycket att välja på, om nu inte tjejen vänder på sig innan den 22 september. Vi får se hur detta slutar.

I dag tror jag inte att vi har några större planer. Verkar bli en fin förmiddag i alla fall, synd att jag inte kan ta en promenad. Hade varit skönt. Vi funderar ju på att åka och köpa tvillingvagn och lite annat som vi behöver. Efter att vi räknat på det, så kommer det gå på runt 10 papp. Men det är väl sånt man kanske kan få tillbaka lite av sen när det är dags att sälja. Bara en någorlunda bra baby vaktare kostar uppåt 1000-lappen. Sen har vi hittat en fiffig babysitter som kan gunga sig själv, vilket jag känner kan vara bra att ha i alla lägen. Den betalas med pengar som kommit in som gratulationer för körkortet. Jag skulle vilja ha, om vi inom en kort framtid upptäcker att vi skulle kunna ha nytta av, en flaskvärmare. Såna finns ju nya att köra för 300 kr. Så det är ingen fara med den utgiften, om det kommer behövas.
Fixar vi detta med amning och får ordning på det, så kommer nog en flaskvärmare till nytta sen. Jag har tänkt att bejben ska kunna ta lite matansvar med, efter som att jag gärna pumpar. Då finns det ju en chans att han med kan sitta och mata, fast med flaska. Jag vet inte hur vi ska få ihop detta, men det kommer nog gå bra. Det löser sig väl, är det något som inte går bra, så får man hitta på något annat sätt.

Lite långt inlägg, så jag slutar här och går å målar med pojken i stället.

UltraLjud

Här sitter jag och väntar på dommen, tänk att vardagen kan bli en sådan skillnad bara av att man vet.

Bejben<3 sitter och läser lite. Vad ska man annars göra när man väntar.

Bilderna blev ju lite röriga, men detta är nog tvilling 1, Sonja. Huvud och ryggrad, nacken typ.

Här mäter han huvudet, sen mätte han även magen och lårbenen för att få veta på ett ungefär hur stora dom små är. Fast dom va lika stora som en normal bäbis hade varit, om det bara hade varit en. Så jag är lite glad ändå att jag inte är större.

Här är tvilling 2, Vilhelm. Han väger lite mer än Sonja, men jag har ju själv känt att han är mindre aktiv, så det är väl ganska bra ändå.

Här mäter han hjärthjud. Det var normalt på Vilhelm, fast Sonja sparkade så mycke så det gick inte mäta så mycke på henne. Så vi har en rebellisk tjej och en liten blyg kille med rött hår och små fräknar. =O)
Gullungar kommer det bli i alla fall.

Nu är jag helt slut, huvudet har snurrat ett par varv i dag så jag ska nog gå och lägga mig. Fast så lång tid som det tar för mig att gå upp för trappen... jag hinner nog somna på vägen.
Nattis Alla!

Gravid V 35

Ja, jag känner mig snyggast i världen, precis som vem som helst skulle göra med den magen i vägen överallt, den är så uppskattad. Gick in i vecka 35 i dag, eller om de är i morgon. Vem räknar lixom. =O) 
Ultraljud i morgon. Tänkte ta med mig BB-väskan i fall att. Man vet ju aldrig. Sen har jag ju haft sammandragningar sen i går. Dom var väldigt intensiva i går, men har lugnat sig lite i dag. Får se hur det verkar i morgon. Jag hoppas i alla fall att jag får åka hem i morgon, slippa ligga inne och vänta. Det finns inget värre än sjukhus. Jag hatar!


Nu är jag ganska trött. Ska ta min kvällsliga dos av samarin och novalucol, så kanske jag slipper den sura skiten i natt. 
Nattis alla!