Jag har tre barn, den äldsta är nu 5 år. Han har alltid varit min ögonsten, det som jag värderar högst sedan han föddes, nu har jag 3 ögonstenar <3. När jag fick veta att jag var gravid, då hade redan jag och hans pappa (som vi kallar för H) gjort slut, efter som att han inte hade alla hästar hemma. Men jag har alltid varit emot abort. Jag anser att man dödar någon, hur litet eller nytt det än är. Så, Liam kom till världen. Redan på BB kom H och skulle störa. Men, han kom enbart på grund av att han då hade en tjej, som var steril. Därför tog han såklart med henne.
Sedan dess har han plågat mig med en jävla massa skit som jag får ta från honom. Han hotar med de sociala och rätten och allt möjligt som han kan komma på. Men lägg även på minnet att han enbart träffat pojken... MAX 15 gånger på 5 år. Och då har det varit över en kopp kaffe. Ständigt tar han med sig nya fruntimmer och tycker att det är ju klart att pojken ska träffa den familjen han lever med. Men han fattar ju inte att han ständigt tar med nya familjer, varje jävla gång. Men han tycker att det är OK!
Så, när H var här sist, fick jag förklara för honom vad han betyder för Liam. Liam kallar honom sin kusin och "han som var här med sin pappa". Detta oroar mig som mamma, så vi slutade kalla H för pappa, efter som att han för Liam var överflödig så som jag tolkade det. Att förklara för H då att han inte är någon pappa i Liams ögon, gick för lätt, fast det fattade jag inte för än vi någon dag efter åkte till hans föräldrar för att träffa dom där.
H säger då till Liam att den man som han i 5 år sett som sin pappa, plötsligt inte är det. Det är tydligen bara Liams "extrapappa". Och att H då skulle vara Liams "riktiga" pappa. Detta sa han då till Liam när ingen annan hörde, vilket var tur för honom.
Dagen efter det började Liam undra en massa, och jag har aldrig sett honom så förvirrad förut, det gjorde ont att se på honom när hela hans värld blev upp och ner. Han ställde frågor om vem som va vad, om H hade rätt och varför H inte var här oftare och hälsade på Liam.
Jag tände till som fan, vilket jag ALDRIG gör!
Fy helvete va jag blev förbannad. Man gör inte så mot en liten 5 åring, som ändå lever ett tryggt liv med en familj. Men, att i telefonen försöka förklara detta för en människa som är så totalt egocentrisk och inte bryr sig alls om hur Liam mår, vad Liam vill eller vad som är bäst för Liam, utan ser till sina egna behov i första hand.
-Jag vill att han vet vem jag är!
-Jag vill att han kallar mig pappa!
-Jag vill inte att han kallar Jocke för pappa!
- Han har rätt att veta vem jag är!
En sak bara, H tar inget eget ansvar för att VISA Liam vem han är. H vill att jag ska ringa honom, jag ska förklara för Liam, jag ska se till att H får sin papparoll som HAN tycker att han är värd.
Jag kan gråta i dagar över sånt här. H visar ju mig vad misslyckad jag är, som över huvud taget låter honom prata med Liam.
Så nu har jag en förvirrad Liam, grannar som fått höra ett jävla gap och skrik från våran altan under vårat telefonsamtal. En Madde som inte riktigt vet vart jag ska ta vägen med allt nu, men något måste jag göra.
jag behöver hjälp med att få klarhet i hur jag ska hantera denna situationen, hur jag ska hantera Liams frågor nu. Måste ringa en psykolog på måndag. Få klarhet i vad jag ska göra, hur jag ska göra det som är bäst för Liam. hur jag ska göra med H som så redigt har gjort bort sig rejält.
ÄR DET NÅGON SOM FATTAR VARFÖR JAG BLIR FÖRBANNAD?????
DreamHost coupons
