Här sitter Baby. Min lilla vovve. Bakom henne sitter Bonzo, min mammas vovve. Dom är syskon tror jag. Tur för Bonzo att han är så söt. Han har nämligen pissat ner hela nedervåningen. De va de ingen som varnade mig för. Hundvakt tänker jag inte vara så mycke mer. Han pissade ner våran gamla TV med, fast vi får väl skylla oss själva när vi inte ställde upp den från golvet.
Men från det ena till det andra. Pratade med Miss C i dag, jag tycker så synd om henne. Livet är inte som det borde, hennes liv är värt mer än den skiten hon får stå ut med och gå igenom gång på gång. Jag vet inte riktigt va ajg ska säga till henne när jag pratar med henne. Tur att hon vet hur man tolkar mina kommentarer, annars hade hon nog hatat mig. Och samma sak gäller ju Miss M. hennes liv är med upp och ner. Och så har vi Miss D, barndomsvännen som jag hade ett uppehåll från på 10 år. Hennes liv är helt jävla fucked upp med. Allt på grund av karlar som måste sitta överst och vara större än sina kvinnor. Ju mer jag tänker på dessa, ju mer känner jag att jag har ett underbart X som står ut med mig. Jag vet inte ens om han är herr kex eller vad han är. Verkar som att vi faller tillbaka in i detr vanliga. Men med tanke på hur mina närmaste har det, så känner jag mig lyckligt lottad hur det än blir i framtiden. Jag begriper knappt vad det är jag försöker välja bort när jag letar efter nytt boende och skit. Minns inte ens varför jag gjorde slut med honom.
Vilket tjaffs för ingenting!!!
Pözz & Kräm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera Mera