Jaha, inget har hänt här än. Funderar på om man kan messa till "Vi Vet Allt" numret och fråga hur man får igång sina värkar.. Fast jag tror egentligen inte att det finns något sätt, möjligt vis motion, men annars är det nog helt slumpat.
I dag är det i alla fall en fin dag för en promenad, så vi får väl åka ut någon stans. Bejben snart hemma, han som inte skulle behövt jobba i dag alls. Förstår att han känner lite tomhet. Men jag har försökt förklara för honom att det blir mer spännande med en vanlig förlossning. Det blir mer action, mer att minnas. Det känns mer och det tar mer när man ser vilket jobb det är att föra nya liv till världen. Då förstår man bättre hur det går till, vad som händer och man ser hur stort det egentligen är. Sen hinner man med så mycket mer under processen. Man hinner tänka många tankar och man grips av stunden på ett nyttigare sätt. Ett snitt är ju bara ett snitt, sen har man bäbisarna utanför magen, utan att behöva göra ett skit. Hur onaturligt kan det bli?
Nu väntar vi i alla fall, jag vänjer mig fortfarande vid tanken att det är jobb som gäller, bejben börjar nog förstå skillnaden och att det nog är bättre med en vanlig förlossning. Det blir ju hans första, jag själv har ju pojken sen innan. Så jag vill gärna att han ska känna den upplevelsen med.
Risken är ju ganska stor, att det blir snitt om Vilhelm inte vill komma ut utan råkar lägga sig på fel håll, men det gör inget, för då är jobbet gjort, och vi har försökt alla 4.
Nu är det dags att göra i ordning lunch, börjar bli en aning hungrig.
I dag är det i alla fall en fin dag för en promenad, så vi får väl åka ut någon stans. Bejben snart hemma, han som inte skulle behövt jobba i dag alls. Förstår att han känner lite tomhet. Men jag har försökt förklara för honom att det blir mer spännande med en vanlig förlossning. Det blir mer action, mer att minnas. Det känns mer och det tar mer när man ser vilket jobb det är att föra nya liv till världen. Då förstår man bättre hur det går till, vad som händer och man ser hur stort det egentligen är. Sen hinner man med så mycket mer under processen. Man hinner tänka många tankar och man grips av stunden på ett nyttigare sätt. Ett snitt är ju bara ett snitt, sen har man bäbisarna utanför magen, utan att behöva göra ett skit. Hur onaturligt kan det bli?
Nu väntar vi i alla fall, jag vänjer mig fortfarande vid tanken att det är jobb som gäller, bejben börjar nog förstå skillnaden och att det nog är bättre med en vanlig förlossning. Det blir ju hans första, jag själv har ju pojken sen innan. Så jag vill gärna att han ska känna den upplevelsen med.
Risken är ju ganska stor, att det blir snitt om Vilhelm inte vill komma ut utan råkar lägga sig på fel håll, men det gör inget, för då är jobbet gjort, och vi har försökt alla 4.
Nu är det dags att göra i ordning lunch, börjar bli en aning hungrig.
Men gumman! Hahaha här har jag skrivit värsta grattis till dig på bloggen så har du inte fått hahahahaha. Vad dum jag är som inte kollar först! Jaja bara att vänta nu då på att värkarna börja =) Skönt för dig att du slapp snittet. Hör gärna av dig om du kan innan det är dags, ta mitt nya nummer av D kan inte det hahaha.
SvaraRaderaMassa kramar till dig gumman!!!!
Pözz och kram